Sitter här och tänker på när Hiphopen var bra, inte dendära jävla tuggummi-popen som den är idag.
Oftast när folk skriver såhär menar dom slutet på 80 talet till början av 90 talet, det gör jag delvis också. Men enligt mig så är hiphopens guldår mellan '94 - '03, När 50 och G-unit släppte bra musik, när Jay-z var som bäst. När man fick den dära grimey kännslan varje gång man lyssnade på en ny fet låt, innan värdelösa artister som soulja boy, lil wayne och Kanye West blev världskända. 

Många kommer säkert sitta och tänka nu "Men kanye är ju inte som de två förstnämnda, han gör ju fortfarande street musik" men enlig mig så är han lika pop som dom andra, kolla bara på "Stronger", "Hartless" och "Good life" men den helt värdelösa T-pain. 

Bara för några månader sedan så kom folk och sa "hiphop is dead" och jag kunde inte hålla med dom, Men med denna utvecklingen så håller jag med till 100% nu. Inte bara för det endbart kommer extremt dåliga artister, även att dom bra artisterna håller på att göra dålig musik! T.o.m. 50 har blivit jävligt tråkig och "popig" på senaste tiden.(!) 

Jag ska inte bara vara negativ nu, självklart finns det små guldkorn i dagens hiphop, och enligt mig är dom två största kornen, eller nej, klimparna, Immortal Technique och Lloyd banks. Om man kollar på hiphopens undergrounde scen så domminerar IT enligt mig, och på den lite mer kommerciella sidan så finns det inte någon bättre än Banks i dagsläget. När jag lyssnar på banks nya låtar t.ex. "Officer Down" så får jag tillbaka den dära grimey kännslan som jag alltid fick förut. 

Nu ska jag sitta och drömma tillbaka till den gamla goda tiden med hjälp av Beg for Mercy albumet! 
(länken är en spotify länk)